Hur pandemin har förändrat dina pengar – Vad har pandemin, inflationen och dina lånebetalningar gemensamt? Historien om "Helicopter Money"
Föreställ dig att ekonomin plötsligt stannar. Företag stänger sina dörrar, människor förlorar sina jobb och ingen vet vad som kommer att hända härnäst. Så såg början av COVID-19-pandemin ut. Regeringar världen över stod inför en enorm utmaning – hur förhindra massbankrutter och arbetslöshet? Svaret blev något som ekonomer kallade "Helicopter Money", det vill säga massutsläpp av pengar i cirkulation.
I Polen tog detta form av krisstöd, nollräntor och interventioner från Polens nationalbank (NBP), som köpte obligationer för att säkerställa finansiell likviditet. Vid första anblick såg allt ut att vara utmärkt – företagen fick hjälp, konsumenterna hade pengar och ekonomin undvek en katastrof. Men var det verkligen så?
I dag, när vi ser tillbaka, ser vi att det som skulle vara en räddning också medförde allvarliga konsekvenser – nollränta på insättningar, dyra lån och inflation som drastiskt minskade köpkraften hos våra pengar.
Vad är M2 och M3 – det vill säga hur mäter vi mängden pengar i cirkulation?
Innan vi går vidare till att förklara varför "Helicopter Money" orsakade så stora förändringar, är det värt att förstå hur ekonomer mäter mängden pengar i ekonomin.
M2 – det är kontanter i cirkulation samt pengar som människor har på sina personliga konton och kortfristiga insättningar. Det är kapital som lätt kan omvandlas till kontanter och spenderas.
M3 – det är en bredare kategori som omfattar inte bara M2, utan även långfristiga insättningar och andra finansiella tillgångar som kan fungera som pengar.
Under pandemin ökade mängden pengar i cirkulation (M2 och M3) med flera tiotals procent. Var kom dessa pengar ifrån?
Regeringen "hällde" bokstavligen in kontanter i ekonomin genom att betala ut bidrag och stöd till företag och anställda.
Centralbanken köpte obligationer, vilket i praktiken innebar "tryckande" av nya pengar.
Rekordlåga räntor gjorde att lån blev mycket billiga och lättillgängliga.
Hur förändrade Helicopter Money ekonomin?
1. Ekonomin fick en injektion av kontanter
I början såg det ut som en räddning. Företagen hade pengar till löner, människor kunde spendera och bankerna fick extra likviditet. Tack vare detta undvek vi en våg av konkurser och massuppsägningar.
Men det fanns ett "men" – för mycket pengar i cirkulation leder alltid till problem. Och dessa problem började dyka upp mycket snabbt.
2. Räntan på insättningar föll – bankerna ville inte ha dina besparingar
Eftersom bankerna redan hade massor av kontanter behövde de inte tävla om kundernas insättningar. Därför började räntan på insättningar falla, tills den nästan nådde 0%.
Det innebar att det blev olönsamt att ha pengar i banken. Människor sökte alternativ – de investerade i fastigheter, aktiemarknaden och till och med kryptovalutor.
3. Lån blev billiga – tills de blev dyra
I den första fasen av pandemin var lån mycket billiga. Bankerna var villiga att ge dem, och människor tog lån i massor – särskilt för bostäder. Effekterna?
Fastighetspriserna sköt i höjden.
Efterfrågan på konsumtionslån ökade också.
Men senare vände situationen. När inflationen började gå ur kontroll var centralbanken tvungen att agera. Lösningen var att höja räntorna. Detta ledde dock till ett nytt problem:
Räntorna på bostadslån steg med flera tiotals procent.
Människor som tidigare lätt fick lån förlorade plötsligt sin låneförmåga.
Bankerna började bli mer försiktiga med att bevilja lån.
Som ett resultat kollapsade lånemarknaden bokstavligen.
Hur ledde Helicopter Money till inflation och kreditkris?
På kort sikt räddade "Helicopter Money" ekonomin, men med tiden blev dess effekter smärtsamma:
✔ Företag gick inte under, men överskottet av kontanter orsakade inflation.
✔ Insättningar blev olönsamma, vilket tvingade människor att investera någon annanstans.
✔ Låneboomen orsakade stigande bostadspriser, och senare räntehöjningar drabbade låntagare.
Detta är ett klassiskt exempel på en situation där lösningen på ett problem skapar nya, ännu svårare utmaningar.
Kunskapsfråga: Kunde detta ha undvikits? Självklart! Det hade räckt med att regeringar och centralbanker gjorde något annat än vanligt – men det skulle ha varit för komplicerat. Varför leta efter kreativa lösningar när man enkelt kan översvämma ekonomin med pengar och låtsas att problemet inte finns?
Och nu återstår det bara att vänta på att historien ska upprepa sig. För om Helicopter Money fungerar så "bra", varför inte upprepa detta mirakulösa experiment? Kanske nästa gång lägger de till ett gratis paraply till varje bostadslån – för att skydda sig mot regnet av kontanter och den kommande inflationsstormen.
Föreställ dig att ekonomin plötsligt stannar. Företag stänger sina dörrar, människor förlorar sina jobb och ingen vet vad som kommer att hända härnäst. Så såg början av COVID-19-pandemin ut. Regeringar världen över stod inför en enorm utmaning – hur förhindra massbankrutter och arbetslöshet? Svaret blev något som ekonomer kallade "Helicopter Money", det vill säga massutsläpp av pengar i cirkulation.
I Polen tog detta form av krisstöd, nollräntor och interventioner från Polens nationalbank (NBP), som köpte obligationer för att säkerställa finansiell likviditet. Vid första anblick såg allt ut att vara utmärkt – företagen fick hjälp, konsumenterna hade pengar och ekonomin undvek en katastrof. Men var det verkligen så?
I dag, när vi ser tillbaka, ser vi att det som skulle vara en räddning också medförde allvarliga konsekvenser – nollränta på insättningar, dyra lån och inflation som drastiskt minskade köpkraften hos våra pengar.
Vad är M2 och M3 – det vill säga hur mäter vi mängden pengar i cirkulation?
Innan vi går vidare till att förklara varför "Helicopter Money" orsakade så stora förändringar, är det värt att förstå hur ekonomer mäter mängden pengar i ekonomin.
M2 – det är kontanter i cirkulation samt pengar som människor har på sina personliga konton och kortfristiga insättningar. Det är kapital som lätt kan omvandlas till kontanter och spenderas.
M3 – det är en bredare kategori som omfattar inte bara M2, utan även långfristiga insättningar och andra finansiella tillgångar som kan fungera som pengar.
Under pandemin ökade mängden pengar i cirkulation (M2 och M3) med flera tiotals procent. Var kom dessa pengar ifrån?
Regeringen "hällde" bokstavligen in kontanter i ekonomin genom att betala ut bidrag och stöd till företag och anställda.
Centralbanken köpte obligationer, vilket i praktiken innebar "tryckande" av nya pengar.
Rekordlåga räntor gjorde att lån blev mycket billiga och lättillgängliga.
Hur förändrade Helicopter Money ekonomin?
1. Ekonomin fick en injektion av kontanter
I början såg det ut som en räddning. Företagen hade pengar till löner, människor kunde spendera och bankerna fick extra likviditet. Tack vare detta undvek vi en våg av konkurser och massuppsägningar.
Men det fanns ett "men" – för mycket pengar i cirkulation leder alltid till problem. Och dessa problem började dyka upp mycket snabbt.
2. Räntan på insättningar föll – bankerna ville inte ha dina besparingar
Eftersom bankerna redan hade massor av kontanter behövde de inte tävla om kundernas insättningar. Därför började räntan på insättningar falla, tills den nästan nådde 0%.
Det innebar att det blev olönsamt att ha pengar i banken. Människor sökte alternativ – de investerade i fastigheter, aktiemarknaden och till och med kryptovalutor.
3. Lån blev billiga – tills de blev dyra
I den första fasen av pandemin var lån mycket billiga. Bankerna var villiga att ge dem, och människor tog lån i massor – särskilt för bostäder. Effekterna?
Fastighetspriserna sköt i höjden.
Efterfrågan på konsumtionslån ökade också.
Men senare vände situationen. När inflationen började gå ur kontroll var centralbanken tvungen att agera. Lösningen var att höja räntorna. Detta ledde dock till ett nytt problem:
Räntorna på bostadslån steg med flera tiotals procent.
Människor som tidigare lätt fick lån förlorade plötsligt sin låneförmåga.
Bankerna började bli mer försiktiga med att bevilja lån.
Som ett resultat kollapsade lånemarknaden bokstavligen.
Hur ledde Helicopter Money till inflation och kreditkris?
På kort sikt räddade "Helicopter Money" ekonomin, men med tiden blev dess effekter smärtsamma:
✔ Företag gick inte under, men överskottet av kontanter orsakade inflation.
✔ Insättningar blev olönsamma, vilket tvingade människor att investera någon annanstans.
✔ Låneboomen orsakade stigande bostadspriser, och senare räntehöjningar drabbade låntagare.
Detta är ett klassiskt exempel på en situation där lösningen på ett problem skapar nya, ännu svårare utmaningar.
Kunskapsfråga: Kunde detta ha undvikits? Självklart! Det hade räckt med att regeringar och centralbanker gjorde något annat än vanligt – men det skulle ha varit för komplicerat. Varför leta efter kreativa lösningar när man enkelt kan översvämma ekonomin med pengar och låtsas att problemet inte finns?
Och nu återstår det bara att vänta på att historien ska upprepa sig. För om Helicopter Money fungerar så "bra", varför inte upprepa detta mirakulösa experiment? Kanske nästa gång lägger de till ett gratis paraply till varje bostadslån – för att skydda sig mot regnet av kontanter och den kommande inflationsstormen.
3 users upvote it!
0 answers