•elva månader
Translate to Swedish: "CO2 enligt forskare grönskar planeten. Varför bekämpar globalisterna detta?"
Ökning eller minskning av grönska i växtligheten baserat på fjärranalys brukar vanligtvis kallas för att grönska eller bruna. **Gödsling av CO2 i kombination med markhantering har lett till dominans av grönska.** Emellertid har globala signaler om bruna också nyligen rapporterats på grund av torkrelaterad stress. I denna studie använde vi fyra av de senaste datasamlingarna om lövareaindex (LAI) för att undersöka detta kontroversiella ämne och fann att global grönska inte bara var närvarande (trend mellan 3,1–6,4 × 10^-3 m^2 m^-2 år^-1) utan också fortsatt (trend för tillväxthastighet inom intervallet 3,3–6,4 × 10^-4 m^2 m^-2 år^-2) under åren 2001–2020. Acceleration av grönska skedde på 55,15% av jordens yta (positiv trend och positiv trend för tillväxthastighet), medan acceleration av bruna endast skedde på 7,28% (negativ tendens och positiv trend för tillväxthastighet). I kombination med meteorologiska variabler fann vi att **förändringar i CO2-nivån dominerade LAI-trenden, medan klimatförändringar till stor del bestämde tillväxthastighetstrenden för LAI.** Våra resultat visade också att torktendensen inte nödvändigtvis ledde till bruna i växtligheten, men att den bromsade tillväxthastigheten för grönska. Tidigare studier har bekräftat globala gröntrender, men de flesta av dem inkluderade en långsiktig trend från 1982, så alla studier är överens om globalt grönande under åren 1982–2000 (Piao et al., 2020b, Zhu et al., 2016), men det finns ingen allmän överenskommelse om globalt grönande efter år 2000 (Liu et al., 2023, Pan et al., 2018, Yuan et al., 2019). I denna studie försöker vi, baserat på den senaste fjärranalysen, svara på den viktiga frågan om vår planet har blivit grönare eller brunare sedan cirka år 2000. Våra resultat visade att växtligheten över hela världen har blivit grönare och att grönningen har fortsatt. Det har skett en liten acceleration, vilket bekräftas av tidigare resultat (Chen et al., 2019a). Därför är den första fråga som måste diskuteras här de potentiella orsakerna till det paradoxala fenomenet med global grönning och globalt bruna efter 2000. **Temperatur och CO2 hade en positiv effekt,** särskilt i Kina, Indien och på den europeiska slätten (figur S5). Däremot hade nederbörd och strålning nästan ingen effekt på LAI-trenden. Sammanfattningsvis, baserat på den senaste fjärranalysen, har vi undersökt de viktiga frågorna om globala förändringar i växtlighetstrender efter 2000. Vi har också introducerat begreppet tillväxthastighet för att karaktärisera grön- eller brunfärgningstakten. Våra resultat visade att global grönska fortfarande var närvarande under åren 2001–2020, där 55,15% av områdena grönskade i en accelererad takt, främst i Indien och på den europeiska slätten, jämfört med 7,28% bruna. En analys av multipel linjär regression och partiell korrelation bekräftade att CO2 dominerade LAI-trenden, medan klimatförändringar styrde tillväxthastigheten för LAI. Genom att analysera olika subregioner av världen, upptäckte vi att torktendensen endast bromsade global grönning, men den var långt ifrån att orsaka bruna. Dessa fynd kommer att förbättra vår förståelse av koldioxidcykelprocesser och minska kunskapsgapet när det gäller att bättre bestämma om den globala vegetationens tillstånd är grönskande eller brunt de senaste två årtiondena. Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989423004262
Ökning eller minskning av grönska i växtligheten baserat på fjärranalys brukar vanligtvis kallas för att grönska eller bruna. **Gödsling av CO2 i kombination med markhantering har lett till dominans av grönska.** Emellertid har globala signaler om bruna också nyligen rapporterats på grund av torkrelaterad stress. I denna studie använde vi fyra av de senaste datasamlingarna om lövareaindex (LAI) för att undersöka detta kontroversiella ämne och fann att global grönska inte bara var närvarande (trend mellan 3,1–6,4 × 10^-3 m^2 m^-2 år^-1) utan också fortsatt (trend för tillväxthastighet inom intervallet 3,3–6,4 × 10^-4 m^2 m^-2 år^-2) under åren 2001–2020. Acceleration av grönska skedde på 55,15% av jordens yta (positiv trend och positiv trend för tillväxthastighet), medan acceleration av bruna endast skedde på 7,28% (negativ tendens och positiv trend för tillväxthastighet). I kombination med meteorologiska variabler fann vi att **förändringar i CO2-nivån dominerade LAI-trenden, medan klimatförändringar till stor del bestämde tillväxthastighetstrenden för LAI.** Våra resultat visade också att torktendensen inte nödvändigtvis ledde till bruna i växtligheten, men att den bromsade tillväxthastigheten för grönska. Tidigare studier har bekräftat globala gröntrender, men de flesta av dem inkluderade en långsiktig trend från 1982, så alla studier är överens om globalt grönande under åren 1982–2000 (Piao et al., 2020b, Zhu et al., 2016), men det finns ingen allmän överenskommelse om globalt grönande efter år 2000 (Liu et al., 2023, Pan et al., 2018, Yuan et al., 2019). I denna studie försöker vi, baserat på den senaste fjärranalysen, svara på den viktiga frågan om vår planet har blivit grönare eller brunare sedan cirka år 2000. Våra resultat visade att växtligheten över hela världen har blivit grönare och att grönningen har fortsatt. Det har skett en liten acceleration, vilket bekräftas av tidigare resultat (Chen et al., 2019a). Därför är den första fråga som måste diskuteras här de potentiella orsakerna till det paradoxala fenomenet med global grönning och globalt bruna efter 2000. **Temperatur och CO2 hade en positiv effekt,** särskilt i Kina, Indien och på den europeiska slätten (figur S5). Däremot hade nederbörd och strålning nästan ingen effekt på LAI-trenden. Sammanfattningsvis, baserat på den senaste fjärranalysen, har vi undersökt de viktiga frågorna om globala förändringar i växtlighetstrender efter 2000. Vi har också introducerat begreppet tillväxthastighet för att karaktärisera grön- eller brunfärgningstakten. Våra resultat visade att global grönska fortfarande var närvarande under åren 2001–2020, där 55,15% av områdena grönskade i en accelererad takt, främst i Indien och på den europeiska slätten, jämfört med 7,28% bruna. En analys av multipel linjär regression och partiell korrelation bekräftade att CO2 dominerade LAI-trenden, medan klimatförändringar styrde tillväxthastigheten för LAI. Genom att analysera olika subregioner av världen, upptäckte vi att torktendensen endast bromsade global grönning, men den var långt ifrån att orsaka bruna. Dessa fynd kommer att förbättra vår förståelse av koldioxidcykelprocesser och minska kunskapsgapet när det gäller att bättre bestämma om den globala vegetationens tillstånd är grönskande eller brunt de senaste två årtiondena. Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989423004262
Show original content
9 users upvote it!
1 answer