Liking gap - czy ludzie lubią nas bardziej niż myślimy?

Gilla-gapet från engelska kan översättas som en luka i smak eller en avgrund av gillande. Vi stöter på detta fenomen ganska ofta. Det kan uppstå till exempel vid möte med en ny bekant eller under en anställningsintervju till ett nytt jobb. Vi är oroade och tvivlar på om vi har gjort ett bra intryck och om vi har presenterat oss på rätt sätt. Vanligtvis bedömer vi oss själva sämre än vi egentligen framstår i andras ögon. Negativt tänkande har flera orsaker: - genom att använda många artighetsfraser avslöjar vi inte våra verkliga känslor - med en förutfattad mening om att samtalspartnern kanske inte gillar oss, visar vi tveksamt intresse - när vi bygger relationer är vi för fokuserade på oss själva och vad vi ska säga nästa gång, och vi lägger inte märke till signaler som visar sympati som samtalspartnern skickar till oss Sedan funderar vi på om vi har sagt för mycket eller för lite, eller om vi var för tråkiga. Många människor har en tendens till självkritik. I stor utsträckning anser vi att vad vi själva tycker om oss själva är vad andra också tycker. Man kan hantera detta genom att arbeta med självbedömning och självförtroende, genom att lära känna sina styrkor och svagheter, inte jämföra sig med andra, vara mer förstående mot sig själv och sätta realistiska förväntningar på sig själv.
Gilla-gapet från engelska kan översättas som en luka i smak eller en avgrund av gillande. Vi stöter på detta fenomen ganska ofta. Det kan uppstå till exempel vid möte med en ny bekant eller under en anställningsintervju till ett nytt jobb. Vi är oroade och tvivlar på om vi har gjort ett bra intryck och om vi har presenterat oss på rätt sätt. Vanligtvis bedömer vi oss själva sämre än vi egentligen framstår i andras ögon. Negativt tänkande har flera orsaker: - genom att använda många artighetsfraser avslöjar vi inte våra verkliga känslor - med en förutfattad mening om att samtalspartnern kanske inte gillar oss, visar vi tveksamt intresse - när vi bygger relationer är vi för fokuserade på oss själva och vad vi ska säga nästa gång, och vi lägger inte märke till signaler som visar sympati som samtalspartnern skickar till oss Sedan funderar vi på om vi har sagt för mycket eller för lite, eller om vi var för tråkiga. Många människor har en tendens till självkritik. I stor utsträckning anser vi att vad vi själva tycker om oss själva är vad andra också tycker. Man kan hantera detta genom att arbeta med självbedömning och självförtroende, genom att lära känna sina styrkor och svagheter, inte jämföra sig med andra, vara mer förstående mot sig själv och sätta realistiska förväntningar på sig själv.
Show original content

4 users upvote it!

1 answer