Hur motiverar sig triathlonmästaren Jan Frodeno?

Vet du vem som kan besegra den dödliga distansen på Hawaii triathlon, dvs. 4 km simmande, 180 km cyklande och avslutningsvis springa en maraton, dvs. 42 km på 8:14:40? Det är Jan Frodeno, Tysklands bästa idrottare, triathlet, även kallad cyborgen eller ringarnas herre. För att uppnå sådana resultat måste han träna ständigt på max och ha en järnhård motivation. Det visar sig att nyckeln till att vara en mästare av motivation är att kontrollera hjärnan och dess knep. Och lite om hjärnans funktion. Hjärnan är konstruerad för att säkerställa överlevnad, inte lycka. Hjärnan fungerar i två lägen: vana och aktuell. I det första läget försöker den rutinmässiga de flesta aktiviteter för att spara så mycket energi som möjligt. Hjärnan handlar om att ge oss säkerhet, vilket uppnås när det inte sker för mycket förändringar, när vårt liv är fortfarande detsamma, med samma rutinmässiga aktiviteter under dagen. "Ny aktivitet främjar det aktuella läget och detta kräver koncentration, uppmärksamhet, medvetenhet och det är en dubbelkantig svärd eftersom det förbrukar energi". Det är ord från hjärnforskaren Gerard Roth, som påstår att hjärnan gillar det den känner till, som vana, vilket i sin tur sparar energi. Hjärnan är ungefär som på standby-läge - det är dess favoritläge. Nya aktiviteter som vi vill motivera oss till kräver extra energi för hjärnan, t.ex. när vi vill lära oss något nytt som spanska, börja springa, dansa, åka skidor, eller sluta röka, gå ner i vikt, detta skapar motstånd i hjärnan på olika sätt, det uppstår sabotage som oönskade känslor av tristess, likgiltighet eller apati, eller envisa tankar om att sluta. Vi har psykologiska effekter som bekräftar att hjärnan inte gillar förändring: de är effekten av konservatism, bekräftelse, selektiv perception eller rekyl effekt. I den här artikeln kommer jag inte att beskriva dem för jag vill fokusera på Jan Frodenos motivationsstrategier, som känner till dessa effekter och vet hur man övervinner dem. Vad gör då Frodeno för att vara en motivationsmästare? Han är definitivt en mästare på att hantera sin hjärna, han förstår hur hjärnan fungerar, dess knep och kan utnyttja den kunskapen till sin fördel. Vi kan alltså kort sammanfatta det så här: en motivationsmästare är lika med en mästare på att hantera sin hjärna. För det första är han en mästare på inre monolog. Den inre monologen, eller självpratet, är som en inre konversation med sig själv, med sina tankar. Vilken monolog menar jag? Jag pratar om de envisa tankarna som kommer när det är stor ansträngning, fruktansvärd smärta och kroppen börjar be om att sluta. Dessa tankar kan vara t.ex. sluta nu, jag har inte styrka, det räcker osv. Frodeno kallar dem "hammaren", som slår oväntat och alltid dyker upp. På en Ironman tävling var attacken så stark att den ledde till kramp i benen vilket gjorde att idrottaren var tvungen att lägga sig ner en stund och kände hur hans viljestyrka svagades av en ström av tankar. Alla av oss har sådana ögonblick och oftast ger upp, men inte vår mästare. Vår mästare vet att hjärnan ger vika först, sedan kroppen, inte tvärtom. Frodeno vet också att det kommer frestelser att avsluta loppet och är förberedd på det. Han har en plan för vad han ska göra. Han överlever kriser och springer vidare. När tankar som säger till honom att sluta dyker upp är han förberedd och byter dem till sådana som får honom att fortsätta ansträngningen. För det andra har han strategier för att bryta ner en stor sträcka till små delar (naturligtvis i huvudet), vilket gör att målet är inom räckhåll och detta gör att hjärnan tillåter ansträngning eftersom den tror att den kommer att vara mindre än den egentligen är. Lite som att lura hjärnan, men i en rättvis sak. För det tredje, för att distrahera hjärnan från negativa tankar, fyller han den med positiva bilder t.ex. av att passera mållinjen eller distraherar hjärnan med matematiska spel. Han har behärskat alla dessa strategier perfekt både under träning och tävlingar. Han är en mästare på motivation, en mästare på att hantera sin hjärna.