Observera - från den 29 till den 30 oktober ändrar vi tiden från sommartid till vintertid.

Även om 84% av européerna i en undersökning genomförd av EU på ett rekordstort antal respondenter (hela 4,6 miljoner personer) är för avskaffandet av tidsomställningen, kommer vi fortfarande att behöva ställa om klockorna. Nästa tidsomställning från sommartid till vintertid kommer att äga rum under helgen, från lördag till söndag. Tidsomställningar påverkar ekonomin. Japanerna har beräknat att användningen av sommartid kan minska koldioxidutsläppen med 400 000 ton och bidra till att spara upp till 930 miljoner liter bränsle. Dessutom bidrar det till en minskning av antalet gatu-stölder med 10%. Besparingarna är särskilt märkbara i logistiksystem - där det används skiftarbete eller i elektroniska system som hanterar globala finanstransaktioner. Studier om elförbrukningen i delstaten Indiana (USA) visade att elräkningarna för invånarna ökade efter införandet av sommartid. Å andra sidan visade studier i Kalifornien att tidsomställningen inte påverkade efterfrågan på el. Anvisningar om sommartid infördes av europeiska länder under 1900-talet, och syftet var att spara energi, särskilt under krigstid och oljekrisen på 70-talet. Tidsomställningar och deras påverkan på vår hälsa. Tidsomställningar under de första dagarna medför ökade nivåer av kortisol i våra kroppar. Detta leder till en högre risk för hjärtattacker och stroke. Detta beror på att kroppen reagerar på störningen av rutinen, de olika tider vi går upp på och den tvingade ändringen av läggdags.