Józef Piłsudski, soldat och statsman

Józef Piłsudski Författare: prof. Wojciech Roszkowski Det speciella motståndet mot Józef Piłsudski under kommunisttiden har skapat en distans mellan vår fantasi och den verkliga personen. Det finns ganska ytliga bedömningar och känslor gentemot honom och relativt lite kunskap. Ändå, likt få framstående polska politiker, förtjänar Piłsudski en djupare förståelse. Hans stora politiska talanger sammanfaller med alla de komplicerade frågor som rör det polska samhället vid 1800- och 1900-talets skifte. Födelseplatsen år 1867 - godset i Zułów i Vilniusområdet, idag känt som Zalavas - adligt ursprung och den socialistiska ungdomen, det polska självständiga socialistpartiet (och därmed anti-ryskt), landsförvisningen till Sibirien och den underjordiska verksamheten i PPS - allt detta är bara en inledning till denna enastående biografi. Enastående energi och uppfinningsrikedom kännetecknade Piłsudski genom hela hans liv. Arresterad år 1900 i Warszawas fästning, flydde han från fängelsets sjukhus till Galizien där han fortsatte sin självständighetsverksamhet. Han var både i London och Tokyo. Han ledde PPS stridsorganisation och genomförde en attack på en rysk tåg vid Bezdanami. Han grundade i Galizien "Związek Walki Czynnej” och ledde skytteförbanden och tränade soldaterna inför den kommande kriget. Efter att ha försökt, utan framgång, starta ett anti-ryskt uppror i Kongresspolen efter att Ryssland besegrats och Tyskland och Österrike-Ungerns seger i kriget på västfronten blev allt osäkrare, vägrade han i juli 1917 att svära trohetseden till kejsarna av Tyskland och Österrike-Ungern och lät sig interneras i Magdeburg och väntade bara på slutet av kriget för att återvända till Warszawa när tyskarna samtyckte till det. Hans mästerliga strategiska spel som började den 10 november 1918 ledde till praktiskt taget blodsfri vapennedläggelse av tyska soldater, hindrandet av en bolsjevikisk revolution i Polen, dämpandet av nationalistiska stämningar, bildandet av den av de segrande allierade erkända regeringen under Ignacy Paderewski, de första valen i januari 1919 och öppnandet av den lagstiftande församlingen. Mellan åren 1918 och 1922 ledde Piłsudski återuppbyggandet av staten, även inom militären, och ledde den polska armén till seger i kriget mot Sovjetunionen. Efter mordet på den första presidenten Gabriel Narutowicz drog han sig tillbaka från det offentliga livet, men återvände och ledde en statskupp i maj 1926. Trots att han initialt stödde demokratin, besegrade han parlamentets opposition i valet 1930 och etablerade en auktoritär saneringsregim. Han slogs då även med en allvarlig sjukdom. Innan sin död godkände han konstitutionen från april 1935. Han försökte stärka Polens internationella ställning genom att sluta två icke-angreppspakter 1934: en med Tyskland och en med Sovjetunionen. Han var dock realist och sa att detta skulle ge Polen fred i ytterligare fem år… Texterna tillgängliga på det Nationella Bibliotekets webbplats utgör ett omfattande urval av marskalkens viktigaste uttalanden, vilket inte bara gör det möjligt att förstå hans tankar utan också att lära känna hans karaktärsdrag.